Om den svenska energipolitiken

Intro: Varmt välkommen till Futurapodden, en podd som Stella Futura står bakom. Vi tror på kunskap och att dela den med andra. Därför har vi skapat denna podd och vi kommer att prata energi och omställning. Och vi kommer att göra det med intressanta och spännande gäster.

Per Schlingmann: Varmt välkomna allihopa till en inspelning av Futurapodden. Bakom Futurapodden står företaget Stella Futura och syftet med podden är att samla och sprida kunskap om energisektorn, energisystemet som vi upplever är i väldigt stor förändring. Vi har gjort ungefär 15-20 avsnitt och i vanliga fall så brukar Ulrika Tornerefelt som är vd och grundare för Stella Futura driva den här podden tillsammans med mig, Per Schlingmann. Idag har hon fått förhinder så att jag har med mig Jonas Jonsson som är medgrundare också.

Jonas Jonsson: Tack så mycket. Medgrundare till Stella Futura och mycket stort fan också till vardags av att lyssna på all klokskap som vi försöker dela, ta in och översätta på någon form av normalsvenska har vi fått höra.

Per: Absolut, det är hela idén att försöka vara lite enkel och pedagogisk och om ni som lyssnare hör lite brus om myller i bakgrunden så är inte det konstigt därför att vi befinner oss inte där vi brukar göra i Stella Futuras lokaler utan på Energimässan. Mitt bland montrar, myller. Jonas du har varit här ett tag, vad är din spaning om mässan, vad ser vi?

Jonas: Den spaningen är väl att alla är här mer eller mindre. Man kommer från skåpstillverkare till integratörer av batterisystem, energisystem brett. Man har olika digitala lösningar. Man pratar överlag om den hetaste frågan tror jag som finns i det här landet, energi. Och hur ställer vi om? Man är nyfikna på varandra och vill samarbeta.

Per: Härligt och liksom alltid så har vi en gäst idag och idag så är det Maja Lundbäck. Du är politiskt sakkunnig hos energi och näringsminister Ebba Busch.

Maja Lundbäck: Jajamänsan.

Per: Varmt välkommen hit.

Maja: Tack så jättemycket.

Per: Om man tittar på din bakgrund så kan man säga att du är ju välmeriterad, och jag ska säga att jag har själv jobbat på RK och varit statssekreterare, och min erfarenhet är att det är väldigt få politiskt sakkunniga som har det på det sättet. Du har varit på Svenska kraftnät, Strålsäkerhetsmyndigheten, Europeiska stamnätsorganisationen och varit med och skrivit boken Elsystemkrisen.

Maja: Jag är i alla fall med och medverkar i boken bland många andra experter. Jag kan inte ta mig äran att ha skrivit så mycket. Det får vi kreditera författaren.

Per: Vad var det som ledde fram till att du var en av flera som skrev boken om systemet?

Maja: Boken om systemet kom sig eftersom det fanns ett så stort behov av att kommunicera ut systemets behov och vad systemet var på väg någonstans framförallt kring 2015, 2016, 2017. Helt plötsligt började det pratas om åtgärder i systemet, till exempel att bygger vi bara nät till södra Sverige så kommer vi lösa den effektbrist som finns i södra Sverige. Man kan ersätta elproduktion med elnät och när jag har suttit på Svenska kraftnät och ENTSO-E som är den europeiska organisationen på EU-nivå där bland annat Svenska kraftnät ingår. Då inser man att det här är ju åtgärder som nu föreslås som inte kommer hjälpa situationen och det ser vi ju idag. Man måste titta på ett systemperspektiv och inte på delarna av systemet som man hade som väldigt stort fokus här. Ja, och det är därför energipropositionen ser ut som den gör för att försöka lyfta det på en systemnivå.

Per: Vi ska alldeles strax komma in på vad strategin är för att också möta det som är det tydliga målet, nämligen netto noll 2045. Men jag tänkte först då, du har ju varit på en rad myndigheter, jobbat med de här frågorna, medförfattare till bok, kommer in i politiken. Hur har det varit?

Maja: Det har varit en fantastisk resa. Jag har aldrig varit politiskt aktiv och så vidare innan jag fick den här frågan då att kliva in i departementsledningen här på Klimat- och näringslivsdepartementet. Och det var en chansning från min sida. Det kanske var en ännu större chansning från vår kära minister Ebba Busch att fråga mig och ta in mig på det här sättet. Och jag är så tacksam och så glad att jag fick göra det och få vara med på den här resan och vara på Regeringskansliet. Och vi känner ju flertalet som jobbar på departementet sedan innan som jag har jobbat med i energibranschen och jag vet vad de går för. Och få vara en del av det här teamet är otroligt i den här tiden, i den här förändringen och verkligen få vara med och lyfta elsystemen och energisystemens roll i samhället och gröna omställningen.

Per: Det är så intressant hur mycket du betonar elsystemet därför att gång på gång kan man säga i de poddavsnitt vi har haft så har det pratats om vilken otrolig betoning i alla fall i den politiska debatten som energislagen har. Kraftslag, vad är det för typ av kraftslag vi ska ha? Så det känns väldigt befriande att höra att man har ett systemperspektiv också från politiken. Så jag kan förstå att det är svårare att medialisera det kanske.

Maja: Det har varit väldigt svårt. När det inte finns konflikter längre så verkar media tycka att det är ganska ointressant. Och vi som du nämnde precis i introduktionen, vi är i ett läge där samarbete måste komma till. Där alla delar i systemet, man kan ju inte bygga ett hus utan tak och tro att man kan bo i det. Det är lite grann som kraftslagsdebatten har varit hittills. Vi fokuserar på en del, men det kommer inte fungera för vi behöver både produktion, nät och förbrukning på samma sätt med värme till exempel och kraftvärme. Vi behöver ju både ledningar, vi behöver produktion och någon som tar emot det. Och det här behöver gå i takt. Tillsammans.

Per: Jag tänker att marknadsaktörer och näringslivet brukar ju ofta, instämmer väldigt tydligt, i behovet av samarbete. Men samtidigt så är det också väldigt tydligt att förutsägbarhet, långsiktiga spelregler är en förutsättning, inte minst för att investerare ska våga investera. Man ska veta vad som gäller. Så jag tänker utifrån din horisont om man tar så att säga, det var ju väldigt mycket dramatisering när Tidöpartierna presenterade sin klimatproposition som sedan visade sig att man står fast vid målet 2045 netto noll. Men hur viktigt är det för dig, tycker du att det finns i grunden en konsensus i politiken?

Maja: När det gäller konsensus är det jätteviktigt och tittar vi nu på energipolitiken som en möjliggörare, framför allt i klimathandlingsplanen. Pekar man på just elektrifiering och de övriga energisystemen och sektors kopplingar framför allt till systemet. Att det här är superviktigt är helt avgörande, framför allt för Sverige AB och inte kanske direkt för någon enskild regering. Det som har hänt nu i energipolitiken som jag är så otroligt glad över för Sveriges väl och ve. Det om vi tittar på nu den energipolitiska propositionen och nya planeringsmål och leveranssäkerhetsmål ska ju debatteras i riksdagen i morgon. Det som har kommit in då från övriga partier det är att man är ju rörande överens om det här behovet av planeringsmål och leveranssäkerhetsmål. Att vi faktiskt har tittat på att vi behöver bygga ut, expandera vårt elsystem. De tidigare energipolitiska propositionerna från sjuttiotalet och framåt. Det har ju liksom innehållit någon svältstrategi i systemet och att det här behöver göras på ett leveranssäkert sätt.

Sen är man oense om det är 300 terawattimmar eller om det är 100 terawattimmar till 2030 eller 2045 eller 2035. Men det är en ganska sund inställning tror jag och att man har kommit till den mån att det här behövs och att den här framåtsyftade proaktiviteten i branschen, man går från förvaltning till utveckling, finns det en mycket stor konsensus kring och det tror jag är en game changer det senaste året.

Per: Får jag säga, tänker du i termer snarare av att expandera systemet än att öka produktionen?

Maja: Absolut och det är ju vad regeringen går ut med också. Det är därför det till exempel satsas så mycket på energiplanering på lokal, regional och nationell nivå. För alla delarna måste gå i takt och då måste, du kan inte bara bygga nät eller du kan inte bara bygga produktion. Vi har ju 13 000 megawatt mer elproduktion idag än för tio år sedan, men vi får ändå ut 25 000 megawatt. Det här lirar inte riktigt utan då måste vi sätta mål på systemets prestation och inte vad det ska innehålla. Allt som tillförs måste tillföras för systemets skull och bidra och det är det här som gör det också enklare för företag att utveckla teknik. som blir lyckosamma när man far in. Vi tittar på ny lagringsteknik till exempel som vi kan titta på här. Då behöver vi ju verkligen ställa krav. Det här behöver systemet från alla parter på ett teknikneutralt sätt. Genom att lyfta nivån på energipolitiken så tillåter vi ju ingenjörslandet Sverige att utveckla den teknik som behövs. Och Skåne och Kiruna kommer inte ha samma lösningar.

Det bara är så. Vi måste få släppa lös de här lokala krafterna.

Jonas: Men där säger du någonting som är ganska viktigt. Jag vet att det är många entreprenörer och aktörer i det här energisystemet som du beskrev som lyssnar på podden också. Själv så består man av en av de här parterna och ser ju inte riktigt att regelverken heller hjälper oss när vi ska prata hela system. Man hamnar gärna i fållan bakom åtskillnadsregler eller man hamnar i olika fack när du kommer med en energilagringslösning. Jag kan komma med en energilagringslösning till en energikoncern men det är nät som behöver den. Men jag får inte prata med nät och det får man inte göra mellan varandra heller. Hur många avsnitt i propositionen kommer med hjälp och stöd?

Maja: Då kan man uttala lite vad propositionen innehåller. För propositionen innehåller målen och att få tydliga mål som ska ligga länge, planering och leveranssäkerhetsmål. Att separera dem från medlen är jätteviktigt. För medlen i det här fallet är elmarknaden, roller och ansvar, energiplanering i sig, vad kommuner och länsstyrelser ska göra främjande av kraftslag, alla fossilfria kraftslag med tillståndsprocesser. Här är det jätteviktigt att elmarknaden. Bo Diczfalusy driver just nu en elmarknadsutredning som ska vara klar till april 2025. Där ska till exempel nätbolagen verkligen tydliggöras att de är systemansvariga. Vi har systemansvarig för överföringssystem i form av Svenska kraftnät, men också att distributionsbolagen måste bli systemansvarig för distributionssystemen och faktiskt ta ansvar för utbyggnad av sina delar i det här. Och där de via nätutvecklingsplanerna ska påvisa hur man bygger det mest effektiva systemet, inte bara nätet, utan där de då ska visa på om vi får produktion, lagring och konsumtion på de här ställena.

Då kommer vi behöva investera minimalt i nät så att man får den här transparensen, att vi gör elsystemet från dagens black box till morgondagens white box. Ingenjörsspråk här. Så empirisk modellering är ju roligt.

Per: Tänk så du använder ju singularis när du pratar om systemet.

Maja: Ja, elsystemet.

Per: Elsystemet. Ja, precis. Men om du ska beskriva det, består det av en rad olika lokala system? Eller hur ser du på det?

Maja: Men elsystemet i sig, då måste vi börja prata lite systemteori. Får vi det? Är det så nördigt?

Jonas: Det är ju fantastiskt.

Per: Nu lyfter det.

Maja: Vi har ju då mål och förmågor som man brukar prata om. Så bryter man ner dem i funktioner och sedan bryter man ner dem i system, delsystem och komponenter. Och elsystemets förmåga här, det är ju ganska väl beskrivet i propositionen med leveranssäkerhetsmål och att man ska klara av det här. Funktionerna i det här är ju till exempel att hela systemet måste klara av ödrift, man ska klara av dödnätstart, man ska klara av att försörja oss under kris och krig, men även ha hög överföringskapacitet.

Per: I alla dess delar så att säga.

Maja: I alla dess delar. Det är inte förrän vi kommer till systemen och deras delsystem, hur man bygger upp det här på olika sätt. Och därför så är det ju, om man ska börja bryta ner det här så har vi ju massa delsystem i ett elsystem. Men de måste ju samverka med varandra. Jag brukar jämföra ibland att de här elsystemansvariga och nätägarna i det här, de är ju lite som en bostadsrättsförening med alla i systemen. Man måste ju leva med varandra och utvecklas med varandra och finnas med varandra som en organism så att säga. Man bor och lever ihop. Då måste man respektera varandra men man har ändå sitt.

Jonas: Det finns ju en aktör till med i det här elsystemet och det är finansiären. Pengarna kommer någonstans. Kapitalet är olika riskbenäget är min uppfattning. Idag har vi sett en rusning mot vårt elsystem därför att det finns snabba pengar att hämta. Medan vi traditionellt sett har sett. Vi investerade för 90-100 år sedan och det hänger med i en långsiktighet. Hur ser du på den här situationen?

Maja: Situationen är lite problematisk. Det kan rusas mot en delkomponent i systemen ibland. Man tappar bort varför den behövs och hur den ska bidra när de tydliga kraven på överliggande nivå, funktionskraven till exempel, inte är satta. Då blir det lite snett. Hela målet blir att få in så mycket som möjligt av den här komponenten istället för att målet ska vara att bidra till systemet.

Jonas: Hur ska vi tänka här ute då i Energisverige? Alla som lyssnar på podden här nu.

Maja: Jag tycker man ska fundera på vilken roll spelar jag för att få ett leveranssäkert och expanderande elsystem så att vi kan ansluta nya industrier, ställa om fordonsflottan, att hela tiden relatera till de här målen så att man kan följa med. Den här förmågan ska finnas, vi har de här funktionerna som ska upprätthålla det. Vi har de här systemen och de här delsystemen. Vilken är jag? Är jag en produktionskälla? Är jag en prosument? Är jag ett elnät? Och hur bidrar jag och hur ska jag samverka med de andra för att uppnå de här målen? Och här är det jätteviktigt att politiken tar tag i målen för det är politikens roll att göra det för Sveriges ABs skull. Och sen ska politiken inte bestämma hur det här ska lösas utan det måste Energisverige få göra.

Jonas: Mer tydlighet och klarhet för alla aktörer.

Maja: Och får vi en tydlig målbild av hur systemet ser ut idag, om fem år, tio år och fram till 2045, då kan man ju mycket lättare utforma ekonomiska incitament, ta ner riskerna, vi får lättare med tillståndsprocesser, att bulla upp då resurser till exempel hos länsstyrelser och kommuner som vi gör nu och lagt i budgeten 2024 här, gör ju också att det finns en motpart där ute att prata med. Och det här är ju jätteviktigt när vi pratar om att ska man se över det kommunala vetet eller inte? Det viktigaste här är väl att vi får med oss…

Per: Du vill få in det i energi?

Maja: Ja, till exempel. Men det gäller väl egentligen överallt. Ska man tvinga på någon eller gäller det att få med sig Sverige på den här elektrifieringen? Vi har gjort det förr. Det går ju att få med Sverige på det här också. Och jag menar, vi har ju lärt Sverige och Sverige har tagit sig an sopsortering till exempel på ett fantastiskt sätt. Det är klart att Sverige behöver ta sig an elektrifieringen på samma sätt och jag uppfattar att svenska medborgare är fantastiskt intresserade av det här och att vi behöver öppna upp det istället för att tvinga det.

Jonas: Jag som stöter på en och annan investerare i de här systemen, en del av energisystemet. Pratar vi med utländska investerare, då måste det vara stort och det ska vara snabb avkastning. Jag märker ju att pengarna också, den snabba avkastningen, ska ju då ut ur landet dessutom. Det här är ju ett jätteproblem om jag bara tänker ur svenskt perspektiv. Borde det inte vara regelverk som också skyddar oss mot vad det är för sorts investerare eller för sorts lösningar som kommer hit och försöker hjälpa till, men kan snarare bli det motsatta?

Maja: Här är det ju viktigt att vi får till så att incitamenten från systemet gör att det gynnar systemet och blir hållbart i längre tid. Det är det elmarknadsutredningen ska titta på, att de ekonomiska incitamenten gynnar en leveranssäker utveckling av elsystemet och även sektorskopplingarna här till vätgas och så vidare. Så det är väl jätteviktigt. Men sen när det gäller utländska investeringar, det här är ju en svår balans. Vi behöver ju dem också för att det ska komma kapital till Sverige. Men samtidigt så är det ju också en samhällsviktig verksamhet vi pratar om. Så det är väldigt viktigt vem det är som kommer med de här investeringarna. Det har regeringen lagt flertalet uppdrag och startat upp en ny myndighet över och så vidare. Så det ska bli ordning och reda.

Jonas: Hållbart alltså?

Maja: Ja, precis.

Per: Det är väl både kapital men också teknologi, Raw material Act, som finns i EU. Och så där.

Maja: Det är viktigt att vi inte stänger ute oss här. Så balansgången är väldigt viktig. Och då tror jag att om man går incitamentsvägen istället och är väldigt tydlig, istället för att straffa ut någon, för då tror jag att man är inne på en ganska negativ spiral här.

Jonas: Hade det varit lättare att få ja på ett och annat förnyelsebart projekt om ekonomin och avkastningen på det också tillfaller kommunerna eller tillfaller närområdet på ett större sätt än vad det gör idag?

Maja: Det finns ju utredningar på det här och det handläggs framför allt med vindkraften och så vidare. Men tittar vi generellt sett på Sverige, jag skulle vilja att vi lyfter blicken lite grann på utbyggnaden av förnybara energikällor i Sverige och elnät. Alltså vi har alltså på 10-15 år byggt 16 700 megawatt vind. Kan vi inte lyfta på hatten lite grann åt våra kommuner, åt våra tillståndsprocesser, åt Försvarsmakten som faktiskt har möjliggjort det här också. Och att vi kanske behöver titta på hur mycket mer kan vi bygga på bättre sätt och det kanske är dags att liksom, framför allt för vindkraften, i det här att bli en stor spelare och måste bidra då mer till systemet och det gäller ju också tror jag den andra ny teknik som har flexibilitet och lagring. Att man är tydlig med hur den ska bidra och visa på nyttorna de gör så är ju framkomligheten enklare förmodligen och här är det viktigt då att föräldern i det här, alltså systemet, behöver ju ställa då krav på hur de här ska se ut så att man tydligt kan möta dem.

Per: Får jag fråga, hur ser du, vilken roll ser du att batterier och lagring kan spela? Nu finns det bland annat det som man pratar om med kapacitetsupphandlingar, tror jag finns i vissa länder och som ju också blir en beredskapsfråga. För det är väldigt mycket fokus på kraftslag. Men sen är ju energilagringen, minskar ju värdeberoende på ett sätt.

Maja: Därifrån jag kommer så är ju batterier en helt naturlig del av elsystemet i många årtionden kan man ju säga och är en given komponent. Men det är lite lika där att då behöver vi också definiera deras roll i ska de vara med och optimera lastfördelningen på systemet? Är de med och kapar effekttoppar? Är de med och frekvensreglerar? Vad är det de inte gör då? Kan de vara med i en ödrift med väldigt svajigt nät till exempel för det är väldigt påfrestande. Vad bidrar de med då och när slutar de bidra och blir en belastning istället? Och det här behöver vändas och vridas på. Får man då en tydlig kravställning så är det mycket lättare att vrida och vända på det här. Så får vi lite mer skjuts.

Jonas: Och ju mer data, erfarenhet och samarbeten vi skapar med tydligare guidning ju snabbare kommer vi också kunna hjälpa till att ställa om och inte bli ett problem.

Maja: Precis. Det är det vi har erfarenheterna från de senaste tio åren. Vi har byggt ut systemet väldigt fort med väldigt mycket. Vi tar med oss det som är gott därifrån. Sverige kan, får Sverige mål - så jäklar springer energi-Sverige. Jag har ju själv suttit i det här och varje gång när pandemin kom och så vidare. Jag är så fascinerad över den kraften som finns i den här sektorn. Så för mig är jag är ganska lugn i den biten faktiskt. Men då måste vi också titta. Det kanske inte var så himla bra att bara fokusera på vad det ska bestå av och megawattimmar. Vi behöver utveckla det här. Men vi vet att vi kan och vi vet att vi har lyckats. Så om vi bara skruvar nu lite grann, för det är det vi gör, då kommer vi också få fram den effekt vi faktiskt behöver och att den nya tekniken som kommer in inte får bära skulden för att det inte blev som vi hade tänkt oss. För det blir väldigt, väldigt dåligt.

Per: Jag tänkte att vi ska passa på och ta med den här podden så lyssnar även de som är på Energimässan här in till Regeringskansliet. Och då tänker vi så här att låt oss säga att klockan är 18.19 på kvällen och du sitter och jobbar och då kommer din chef, närings och energiministern, knackar dig på axeln och säger så här. Maja, kan inte du komma lite grann? Så säger hon så här att Ja, jag har gått och funderat lite grann så här att Ja, det är väldigt tydligt att energipolitiken och vi måste klara att möta de energibehov som finns och de behov som finns på elsystemet. Maja, vilka är de riktigt stora utmaningarna som finns?

Maja: Det är kravställningen så att vi bygger rätt och inte bygger.

Per: Och att den sker från början.

Maja: Så att vi får den här. från black box till white box, så att vi faktiskt börja styra på. Det är så tråkigt. Styrning av förvaltningsmodeller. Men är man statstjänsteman så är man. Då är det här jätteviktigt så att vi faktiskt bör styra och gå från förvaltning till utveckling. Det är en kulturskiftning här som är jätteviktig och då handlar det ju om att faktiskt få till den här planeringen. Vi måste bulla upp statens resurser så att myndigheter, länsstyrelser och kommuner faktiskt kan möta det här och ha en part ute. Och sen är det att vi tar fram den här planen att vi vet vart vi ska någonstans med de kravställningar.

Per: Målbilden AB Sverige.

Maja: Ja, och den är ju då på tio år väldigt nedbruten och ska vara. Så att vi tydliggör det, tydliggör roller och ansvar och ser till att de ekonomiska incitamenten i form av elmarknaden, stödtjänster och så vidare driver på för den här utvecklingen vi vill ha. För tidigare har elmarknaden varit ett eget djur och elsystemet har sedan fått bli som det har blivit. Och man har sökt tillstånd där det har passat bäst utifrån någon annan aktivitet som får elsystemet att anpassa sig. Och det här behöver vi ändra på. Samtakten här är superviktig.

Per: Jag tänker att du har nämnt – Jonas - pratat om kapital, pratat om tillstånd, XX målbild, förvaltningsmodellen, kravställandet. Ett område som brukar nämnas också inom egentligen alla branscher i omställningen är ju kompetens och kompetensbehovet. Ser du det som en strategisk fråga framåt?

Maja: Det är en helt avgörande strategisk fråga och det har också varit en del av där jag är nu, att ingenjörer när vi ska gå från förvaltande till konstruerande. Jag säger inte att ingenjörer ska ersätta ekonomer eller någon annan och så vidare. Men ingenjörerna måste också kliva fram och vara med i de strategiska viktiga valen så att vi inte får hamna tillbaka i det här igen.

Per: Och som du gör.

Maja: Och vi ser också Emma Wiesner för Centerpartiet. Vi har flera och det här tror jag behövs ännu mer. Man kan inte sitta och pula på sin kammare längre utan det vi inte får hamna i igen är det här att vi så som vi hade för fem, sex, sju, åtta år sedan. Nej, men det går bra att bygga nät. Vi bygger bara nät så blir det bra. Och det kommer inte hjälpa.

Jonas: Nej, det är klart.

Maja: Tillbaka till din första fråga. Varför engagerade jag mig i elsystemkrisen? Ja, kunskapsnivån måste upp och ska vi få med oss hela Sverige så är det här superviktigt. Det handlar inte bara om produktion med rätt egenskaper på rätt plats. Det handlar om kompetens med rätt egenskaper på rätt plats lika mycket. Och det är därför jag tror också den här styrningen om att inte gå ner och styra på politikers håll att styra på teknikutvecklingen utan faktiskt låta de som är bäst lämpade för det göra det. Det kommer ju också attrahera kompetens, att vi går ifrån den här micro management som har funnits när det gäller energi
sektorn.

Jonas: Jag sitter och tänker på många frågor här. Vi har ju också hamnat i en ny tid med ett omvärldsläge som har förändrats lite grann. Och rikets säkerhet och de aktörer som är med här nu och de decentraliserade elsystem är en sådan komponent i det här. Hur har ni behandlat den frågan?

Maja: Väldigt mycket skulle jag vilja påstå. Det omnämns väldigt mycket i propositionen. Hela leveranssäkerhetsmålet är ju uppe kring totalförsvaret. Ju mer vi elektrifierar desto viktigare blir det med leveranssäkert elsystem, att elen levereras kommer ju avgöra hela samhällets motståndskraft både mot kriser och i värsta fall krig. Och det var därför vi till exempel följde med ministern ner till Kiev och besökte dem i Ukraina för att också ta del av deras erfarenheter. Där var det ingen som ifrågasatte varför vi hade ett mål för leveranssäkerhet. Det var snarare tvärtom. Har ni inte haft något? Ja, så fick vi backa hem.

Jonas: Men när jag hört ryktas av att om man fokuserar på decentraliserade men säkrare system så blir det dyrare för främmande makt att försöka slå ut.

Maja: Det är faktiskt en design. Ett designval skulle jag vilja påstå. Det är därför du kan inte bara ha decentraliserade heller, utan det är ju precis som Sveriges system var egentligen på, ja, fram tills ganska nyligen, när kraftvärme ledde att du ska ha en viss del. Du ska kunna ha det här, är ju det som i försvarstermer kallas flexibilitet. Att du ska kunna försörja på olika sätt på olika verktyg i verktygslådan. Antingen startar du ditt lokala kraftverk eller så matas du från grannliggande nät eller uppifrån av överliggande nät. Och det här måste du kunna välja och vara flexibel i. Och det är det Ukraina har visat på så otrolig styrka och då handlar det om systemdesignen igen. Då är jag tillbaka till planeringen. Att det här är en sån otrolig viktig komponent i planeringen framåt.

Jonas: Jag känner stor förhoppning nu här som aktör i det här systemet.

Per: Härligt! Och tyvärr så rinner ju tiden ut, går mot sitt slut. Jag är helt övertygad om att vi kommer hitta tillfällen att fortsätta föra en dialog. Men innan vi slutar så är det så att vi ställer tre frågor till alla våra gäster. Och den första är de är tre ganska enkla frågor, men kan vara svåra att svara på för vissa i alla fall. Vilket är ditt favoritenergislag?

Maja: Nää.

Per: Jo.

Maja: Nää.

Per: Jo. men det är ett svar också.

Maja: Ja.

Maja: Här kommer vi inte favorisera något.

Jonas: Det här är som när man själv står framför en smågodisskål

Maja: Ja, ja, ja.

Per: Ja, den andra då. När det gäller energisystemet, finns det något land där du tycker Sverige kan lära sig?

Maja: Men det finns det absolut. Flera, får man namedroppa här?

Per: Ja, namedroppa på.

Maja: Ukraina är ju givetvis ett land vi ska titta absolut med nära ögon på hur de gör och de erfarenheterna de drar av det. Men sen är det också länder som Spanien. Väldigt framåtlutade och hur de planerar sitt system och driftar sitt system och de utmaningar de ser. Och så tycker jag också att vi ska ta och titta lite närmare på Kanada för de har ju också stora avstånd. Kallt klimat, konstigt klimat i ena delen och jättekallt i det andra och så vidare. Och det här, vi kan ju liksom inte jämföra oss med Belgien som är lika stort som Småland. De har inte samma utmaningar i elsystem och energisystem som vi har, utan vi behöver jämföra oss med de som är lite mer likvärdiga. Mm.

Per: Och sista frågan, vad får dig att känna dig energisk?

Maja: Ja men det är ju när man ser resultatet av det vi gör och när man ser den här totala utväxlingen som blir av att man tar bort hinder från Energisverige så att Energisverige får jobba och att det blir den här totala, jag menar att det man investerar i får den effekt man hade tänkt sig. Och så bygger man vidare på det här och det ger mig otroligt mycket energi. Och när systemet blir, man kan ju läsa systemet utifrån signalerna och det är väldigt kul att göra det.

Per: Härligt! Tack så hemskt mycket och jag tycker det är ett mantra. Låt Energisverige jobba!

Jonas: Verkligen! Tack för alla som lyssnade. Tack för att du kom. Det här ger mig energi också och förhoppningar. Hoppas att det är samma bland lyssnare och i publiken här på Energimässan.

Per
Bra! Tack så mycket!

Okänd
Fullt tack!

Maja
Tackar!