Om Energiföretagens prioriteringar framåt

Ulrika Tornerefelt: Varmt välkommen till Futurapodden, en podd som Stella Futura står bakom. Vi tror på kunskap och att dela den med varandra. Vi pratar energi och omställning och vi gör det med intressanta och spännande gäster. Vi som finns med er här är jag, Ulrika Tornerefelt, som är VD och grundare för Stella Futura.

Per Schlingmann: Och jag, Per Schlingmann, som är författare och rådgivare och som har det stora nöjet att driva den här podden tillsammans med dig Ulrika. Och idag sänder vi från Almedalen och Almedalens poddscen i ett fantastiskt soligt Visby.

Ulrika: Fantastiskt.

Per: Och vad vi ska prata om idag är att vi har temat ett energisystem med kunden i centrum.

Ulrika: Ja, väldigt spännande tycker jag.

Per: Precis, och vi har en fantastisk gäst. Sezgin Kadir, du är till vardags VD och koncernchef vid Kraftringen, men också ganska nybliven ordförande i Energiföretagen.

Sezgin Kadir: Det stämmer, det stämmer. Sen någon månad tillbaka. Ja.

Per: Och kan du berätta om din väg in i energibranschen?

Sezgin: Ja. Det var inte tänkt att jag skulle vara inom energibranschen. Om vi går lite längre tillbaka så är jag inte född i Sverige. Jag kom till Sverige som flykting 1989. Och ganska tidigt så bestämde jag mig för att bli ingenjör och då skulle det vara telekom. Och det var ju stort där. Så när jag kom ut så insåg jag att, jaha, energibranschen visste jag inte så mycket om. Och så sökte jag ett intressant jobb på ett stort internationellt energibolag. Och sen har jag fastnat där. Och sen sex år tillbaka så har jag varit VD och koncernchef för Kraftringen då. Så på den vägen är det. Och nu när jag träffar yngre människor som inte vet så mycket om energibranschen så brukar jag berätta för dem att, missa nu inte chansen. Det var nära att jag missade att berätta hur intressant och stort branschen är.

Per: Men också en fantastisk resa från att ha flytt till Sverige och idag ordförande i Energiföretagen.

Sezgin: Ja, jag brukar säga att det är ett datum i alla fall. En dag jag flydde från Bulgarien samma dag som Berlinmuren föll. Och det brukar många komma ihåg. Och sen så fick man jobba sig vidare.

Per: Fantastiskt. Om man tänker sig då, du är ju ordförande i Energiföretagen och jag vet att du har givit en programförklaring. Vad är det du vill åstadkomma? Berätta lite grann om Energiföretagen, det är en branschorganisation för energiföretagen.

Sezgin: Ja, vi får se - det här med programförklaringen kanske är att ta i lite.

Per: Det låter väldigt politiskt tänker jag, det är som en regeringsförklaring.

Sezgin: Jag tror att ni har läst lite grann, Energiföretagen är ju vår branschorganisation för hela branschen. Det samlar 400 energibolag under en gemensam paraplyorganisation. Där har jag suttit i styrelsen och sedan i mars så är jag ordförande. Vår bransch, jag tror att det här med programförklaring, vi har ju satt mål också och vi jobbar. Vad vi ser är att en av de viktigaste delarna som vår bransch just nu ser, det är ju egentligen den resan vi har framför oss. Ett konkurrenskraftigt Sverige och också omställningen som vi har framför oss. Att vara en möjliggörare, att ta en viktig roll i att visa vägen framåt och ta fram lösningarna. För att vi också ska ställa om utan att förlora vår konkurrenskraft. Det är väl så jag skulle kunna kort beskriva.

Per: En sak som vi har återkommit till flera gånger egentligen, det är ju att på något sätt har hela energibranschen förändrats. Väldigt symboliskt är egentligen den här kampanjen som ett av de stora bolagen hade för många år sedan som var två hål i väggen. På den tiden var det som att det var två hål i väggen. Du kan ta billig, gärna fossilfri energi för given. Plötsligt har det blivit en fråga som engagerar många, många fler och en strategisk fråga. Om man tänker sig så här, hur tänker du att energisystemet måste utvecklas? Vad måste prägla det framöver för att det ska kunna bli det du säger, konkurrenskraftigt och så vidare?

Sezgin: Jag kan säga så här, när jag brukar prata om energibranschen och kanske presentera, så brukar jag tänka att oftast är det ju, nu har ju politiken förflyttat sig, men på senare tid och speciellt i samband med den senaste valkampanjen, så var det väldigt mycket ett energislag mot det andra. Och det kanske tillhör politikens verktyg. Men jag måste säga att efter nu, när det har passerat några år, både vår energiminister men också resten av politiska etablissemanget har ju förstått nu att det handlar inte om ett energislag mot det andra. Och sen så brukar man också säga att, ja men ibland kan man höra att det var lite bättre förr. Och då brukar jag säga att, tittar man på, det är okej att blicka bakåt, men då brukar jag säga att, då kan man inte blicka bakåt och egentligen hur det ska vara löst. Nuvarande och det stabila energisystemet som vi har haft, det skapades väl någonstans i slutet av 60-talet, någonstans på 70-talet. Då byggde vi ett robust och stabilt energisystem som hade tre viktiga inslag i sig.
Det var ju hälften kärnkraft, hälften vattenkraft och så otroligt robust distributions och transmissionssystem. Och det har ju skapat konkurrenskraft, stabilitet, det har ju gett oss muskler som nation. Och när man blickar bakåt så är det okej att ha det som målsättning. Men det som man inte ska ta med sig framåt, det är att lösningen kommer inte bestå av de tre olika delarna. Utan lösningen framöver är ett energisystem som ska vara lika robust och lika kraftfullt och hållbart. Men det kommer bestå av flera olika delar som är sammanknutna.

Per: Du använder ordet kommer att. Hur långt upplever du att vi har kommit?

Sezgin: Det beror på ur vilket perspektiv man tittar på det. Tittar man ur ett tekniskt perspektiv så tror jag att det finns olika typer av lösningar. Men självklart så har vi ett visst upplägg nu, ett visst system och uppsättning. Och det kommer att förändras. Så tekniken tror jag inte är några problem. Jag tycker egentligen att den största utmaningen för oss är egentligen förutsättningarna. Som marknadsmodellen till exempel. Hur snabbt hinner och hänger de regulatoriska förutsättningarna och egentligen energipolitiken som visar vägen? För det är ju miljarder och miljarder i investeringar.

Per: Om man tänker så, de här regulatoriska förutsättningarna. Om man fryser tiden idag. Och sen funderar på vad är det för regulatoriska förutsättningar som vi borde ha på plats idag? Om du för en dag hade oinskränkt makt och var energiminister, vilka beslut skulle vi behöva fatta idag?

Sezgin: Ja, då. Oj, vilken fråga.

Per: Jo men man får ju börja, öppna upp.

Sezgin: Passa på. Det är ju allas dröm att få ha det. Jag kan ge några exempel. Jag önskar att jag kunde ha ett väldigt enkelt och kort svar på det. Så jag har inte det. Men om vi tar till exempel en av de stora utmaningar som vi har i Sverige. När vi tittar nu så ser vi egentligen att de kommande 20-25 åren så kommer ju behovet av elektricitet mer än fördubblas i Sverige. En gigantisk utmaning. Men när man sen går tillbaka in i verkligheten, och det är min vardag också, så har vi svårt att få till investeringar. Och då är det egentligen att vi har en så kallad energy only modell just nu. Så vad betyder det? Jo det betyder att du får betalt för energi. Men egentligen så måste vi tänka på kapacitet eller effekt också. Och det är inte marknadsmodellen riggat för. Och i min vardag så investerar vi, om man tittar på Kraftringen, som är en aktör i södra Sverige. Alltså från 2020 till 2030 så har vi planer på att investera uppåt 8-9 miljarder i elnät och elproduktion. Men när man sitter där och räknar och ska få ihop en rimlig risknivå och satsa för att regionen och landet behöver det. Så ser du egentligen inte förutsättningarna. Du vet inte riktigt vilka förutsättningar ska du räkna med och vilka risker tar du? Det här är ett sådant exempel.

Per: Så ser du framför dig, jag vet att vi har nämnt exempelvis någon gång i Spanien, så har man något som heter kapacitetsupphandling. Där man handlar upp kapacitet. Är det den typen av lösningar du gärna också skulle vilja se?

Sezgin: På något sätt så måste marknadsmodellen se att om du ska ha 12 grader i februari och samtidigt ha en industri som är energiintensiv. Så måste du ha kapacitet som står och är förberedd för det. Och då kan det inte vara under 3-4 veckor som du ska finansiera en sådan investering. Eftersom du står där och stödjer systemet året runt. Det är ett sådant förenklat exempel.

Per: Jag tänkte på en sista fråga när det gäller energisystemet. Upplever du att den riktning som nuvarande regering och kanske det finns en bred konsensus. Är man inne i rätt riktning i svensk energipolitik?

Sezgin: Jag tycker att de senaste, det kom ju två egentligen energipolitiska mål. Det är ju egentligen produktion att vi ska upp till 300 terawattimmar och sen är det ju försörjningstryggheten. De tycker jag är rätt. Jag skulle nog säga så här, jag skulle vilja utmana politiken att rätt, men vi skulle vilja att det går snabbare och sen så vill vi ha. Min önskan är om jag fick hela den maktsituationen som du erbjöd mig nu, skulle jag då föra samman de viktiga politiska partierna och be dem att sätta sig och komma ut med en energiöverenskommelse som är stabil, som sträcker sig över partigränserna, som sen säger att detta här kommer bestå. Så har vi jobbat i Sverige under egentligen historiskt också. Det skulle vi behöva nu också. Så rätt, men det är bara första steg.

Per: Är du hoppfull när du blickar på politiken?

Sezgin: Hoppfull att man tar steg i rätt riktning. Man har lagt det här. Teknik och egentligen energislagsdiskussionen lite grann åt sidan eller förhoppningsvis bakom sig. Har börjat inse det. Där är jag hoppfull. Takten och snabbheten. Inte så hoppfull. Och sen också att ibland fortfarande fastnar i mer på ena sidan istället för att tänka att Sverige behöver egentligen det breda. Industrin, energibranschen behöver egentligen det stabila. För att normalt sett när du investerar, om man tittar då ett annat exempel när det gäller el och distributionsinfrastruktur så finns det beräkningar som visar att vi behöver ungefär investera tusen miljarder bara hemma i Sverige. Och det är inga problem. Det finns en vilja. Det finns kunskap. Och om politiken tar steget och egentligen visar vägen och regulatoriska förutsättningarna är rätt så kommer det hända av sig själv.

Per: Jag tänkte att vi nämnde innan det här med din agenda. Och då är det egentligen tre saker. Du har sagt jämställdhet, kunskapsdelning och etablering av långsiktiga spelregler. Ja. Sen har du också pratat väldigt mycket om kunden, eller hur?

Ulrika: Kundorientering har jag ju hört dig prata om. Och vi pratade lite innan om att så som systemet såg ut innan två hål i väggen så sågs väl vi konsumenter lite som passiva mottagare av detta. Men du efterlyser alltså i energibranschen att vi som aktörer ska bli mer kundorienterade. Och exempelvis Kraftringen, ni gör ju mycket. Ni är elhandlare, nätägare, elproducent, ni jobbar med fjärrvärme. Det skulle vara intressant att höra hur du skulle vilja att den kundorienteringsresan skulle kunna se ut.

Sezgin: Låt mig börja så här så att det blir rätt. För att det här med två hål i väggen och kundorientering. Jag har inte varit med hur länge som helst, men jag har ändå varit med i över 20 år i branschen. Så vår bransch har alltid varit kundorienterad, men definitionen är annorlunda. Om vi säger så här, och jag har jobbat på några olika energibolag och i fyra, fem olika länder. Men i Sverige så om det är storm en vinter och du har strömavbrott och du har 200 eller 22 000 kunder som är utan ström. Du behöver inte anstränga dig jättemycket för att få ihop folk. Du har dem på plats direkt. Det är otroligt mycket ansvarskänsla i vår bransch och kundorienteringen det är ju att grundleveransen ska alltid finnas där. Och det gäller både på eldistribution, när det gäller fjärrvärme. Otroligt mycket ansvarstagande. Så det är ett sätt att vara kundorienterad. Men det som har hänt nu, det är att det är inte bara energibranschen, hela vår omvärld utvecklas. Och då tar jag ett annat enkelt exempel. Nuvarande kundkollektiv eller samhället i stort, det räcker inte bara att du tar ansvar för att strömmen kommer tillbaka. De vill veta när. Hur många minuter det tar. Det är precis som när man har beställt ett paket från någon e-handelssida. Så vet man precis när paketet lämnar lagret och sen så när det är på väg hem. Och så är det med våra kunder också. Det är ungefär den typen av förväntningar. Så där måste vi egentligen lyfta oss och förflytta oss. Så det räcker inte att ta ansvar för grunden.
Men sen så vill jag ju komma till det andra som jag tycker mer systemperspektivet. Vår roll har ju varit egentligen att se till så att man får el, värme och det som är vårt huvuduppdrag. Och då har våra kunder varit mottagare av det och förbrukare av det. Det har varit vår relation, det har varit det naturliga systemet. Men så kommer inte framtida energisystemet att se ut, så ser inte energisystemet ut. Och en vanlig villakund som bara tog emot värme och el förr i tiden har ju en elbil, har solpaneler och då är de en del av systemet. Ibland tar de emot och ibland levererar de. Och då måste vi också anpassa oss. Och framförallt, kunderna är inte bara ute efter elektronerna och molekylerna. De har också en hållbarhetsagenda. De tar inte vad som helst. Och där har vi en viktig roll. Då måste vi hjälpa dem att bli en del av oss. Och sen om man tittar industriellt. Jag kan ta ett exempel från min vardag. Kan ni någonting om socker och sockerbruk? Det är okej att svara nej. Men jag har lärt mig att till exempel så är vi i Sverige självförsörjande på morötter och socker. Hur många sockerbruk finns det i Sverige?

Per: Väldigt få. Det fanns ju ett på Gotland tidigare, Romas sockerbruk.

Sezgin: Det finns inte längre. Det finns bara ett sockerbruk i Sverige. Det ligger på Örtofta i Eslövs kommun. Och ett av våra kraftvärmeverk ligger precis bredvid sockerbruket. Och då kommer man till kundorientering utifrån industrin. Det är ungefär 1000 betodlare som egentligen levererar till sockerbruket. Och via det sockerbruket får man tillgång till världsmarknaden. Men kraven på dem när det gäller hållbarhet har ökat jättemycket. Och deras egentligen grundenergikälla har varit naturgas. Och de är stora utsläppare men de måste ställa om. Där har vi ett samarbete där vi hjälper de här 1000 betodlarna och det enda sockerbruket att ställa om. Så där levererar vi fossilfri ånga till dem. Och i princip så drar vi ner deras utsläpp med motsvarande 30 000 ton koldioxidekvivalenter. Det är ett sätt att vara kundorienterad på. Så det är egentligen inte grundläggande leveransen, inte energi. Grundläggande leveransen är egentligen hållbarhet.

Per: Men får jag fråga, det här med att skapa den här ökade kundorienteringen, ligger det på energibolagen och branschen eller finns det också regulatoriska politiska beslut du säger skulle behöva komma till för att skapa mer av kundorientering?

Sezgin: Jag tror att, där skulle jag vilja svara enkelt. Det finns säkert saker att göra regulatoriskt men det är vårt ansvar. Det är mitt ansvar som företagare, vårt ansvar som bransch att förflytta oss.

Ulrika: Energiföretagen jobbar väl jättemycket med kunskapsdelning också och utbildning av sina medlemsföretag i dessa frågor? En annan sak som vi har pratat om också, det är jämställdhet. Som jag vet att du också nämnde när du tillträdde som ordförande. Hur ser det ut där ute? Hur ser det ut på Kraftringen? Hur jobbar ni med jämställdhet för att få in mer kvinnor i branschen?

Sezgin: Det finns ju olika mätningar och i vissa mätningar så kommer vi upp som en av de mest jämställda branscherna. Men jag tror ändå att, jag skulle nog vilja koppla hela jämställdhetsfrågan till kompetensförsörjning. I grund och botten så är vår största utmaning i dagsläget kompetensbristen.

Per: Hur stor är den? Kan du ge någon bild?

Ulrika: Och vilka roller främst? Är det brett över hela eller är det specifika kompetenser?

Sezgin: Ja det finns specifika också, men jag skulle nog säga att det är brett. Om du ska investera, om det behövs 1000 miljarder i elnätsinvesteringar. Så kan du gissa, jag hörde någonting från, jag tror att det var från två olika branscher, men just det här med el och installation. 20-30 000 saknades.

Per: Jag tror jag läste 30 000 elektroingenjörer bara. För det är ju också så att batterifabriker, logistikcenter, alla behöver ju mer kompetens på det här området.

Sezgin: Ja, så att det är bara ett exempel. Men om man tittar då från min vardag, man behöver inte ha gått på Teknisk Högskola. För att det är inte bara där vi har brist, framförallt så har vi mycket brist inom montörer. Alltså vi har ju otroligt mycket killar och tjejer som egentligen jobbar ute i fält. För att det är så mycket som investeras som bör investeras. Ett annat område då som är inom kraftvärme och fjärrvärmesidan, driftingenjörer. Det är ett annat exempel. Ett tredje exempel, det är egentligen, det kallas för beredare/projektörer. Alltså de som jobbar med elnätsledningar, de drar egentligen, vad ska man säga, planerar.

Per: Vad behövs göras för att locka folk till branschen då?

Sezgin: Ja men, jag har själv tre döttrar och de är ju teknikintresserade, de är duktiga på matematik och någon av dem tänker läsa vidare och bli ingenjörer. Och då måste vår bransch vara väldigt naturlig. Det har hänt en stor förändring. Alltså bara jämfört med drygt 20-22 år sedan när jag började inom branschen. Så har det blivit, förr kunde man ju, då skulle man vara kanske lite energinörd för att, eller tekniskt intresserad för att komma till branschen. Men nu i vår bransch egentligen, det finns ju produkter, det är sånt som digitalisering, hållbarhet. Alltså vi har ju gjort stora framsteg. Och där tror jag egentligen det enklaste vi kan göra det är att berätta egentligen för de tjejerna som är också jätteduktiga och killarna också för den delen. Hur bred och hur mycket det finns att göra i branschen och hur viktigt det är det som vi jobbar med.

Per: Och skapa en bild av att energibranschen är en framtidsbransch. Där man kan utvecklas som är mycket bredare än man kanske inte utgifter sig.

Sezgin: Ja, så du behöver inte vara rå elektroingenjör för att behövas i energibranschen. Man får gärna vara det. Ja, man får gärna vara det. Men du kan vara montör som har gått tre år i gymnasium. Eller så kan du vara någon som har jobbat eller läst psykologi och är intresserad av hållbarhet. Då är man välkommen till energibranschen också.

Ulrika: Mycket affärsutveckling. Det som är så spännande med energibranschen just nu är att det händer mycket inom digitalisering och affärsutveckling och det nya energisystemet och nya energislag.

Sezgin: Och det är ju också kopplat till er fråga från början. Varför behövs det olika typer? Vi är inte bara elnät och det. Utan om framtidens energisystem kommer bestå av olika delar så uppstår det ett komplicerat system som egentligen ska samverka. Det ska optimeras och då behövs det ju regelverk, det behövs ju modeller för det. Och då behövs det olika typer av kompetenser.

Per: Jag tänkte en annan dimension som vi egentligen har kommit tillbaka till gång på gång och som har förstärkts av hela beredskapstänkandet. Det är liksom, ska vi ha spelregler som gör att vi kan ha decentraliserad energiförsörjning eller ska vi förlita oss mer på det centraliserade?

Sezgin: Ja, jag tror att. Jag behöver inte tycka så mycket om det, utan jag tror ändå det finns en, vad ska man säga, en vetenskap eller ingenjörs och kunskapsbaserad modell. Och det blir ju mer och mer decentraliserat. Så det systemet som vi kommer ifrån är ju mer centraliserat. Som jag sa, 50% vattenkraft, 50% kärnkraft och sen så därifrån så är det ut till kunderna. Så när du Ulrika lyfter det här med kunden och så vidare och systemperspektivet också - så svaret är ju decentraliserat system. Där kunden är en del av det. Och oavsett om man är sockerbruk eller en villaägare så ingår man i systemet. Men sen, det som är centraliserat, som jag tror det pågår ganska mycket diskussioner om, det är ändå att man måste ha ett Svenska Kraftnät och en Energimarknadsinspektion. Där måste man ändå ha någon form av centraliserat syn på hur allting hänger ihop. Det skulle jag nog säga att där, och även politiken och övergripande, måste man ha någon form av centraliserad syn på hela systemet.

Per: Och det är väl också erfarenhet. Vi har ju pratat om Ukraina, som ju har lyckats hantera sin energiförsörjning fantastiskt utifrån läget som det är. Och det var väl någonstans också att man hade den här, från början, centrala blicken på systemet. Och lyckades ganska snabbt skapa ett mycket mer decentraliserat system.

Sezgin: Ukraina är ett jättebra exempel. Jag har hört både ur ett energiperspektiv men också ur ett datordriftsperspektiv hur de egentligen byggde en styrka. Kopplat till sockerbruket och kraftvärmen. Jag tror ibland så, det här med egentligen robusthet. Går man tillbaka till innan pandemin, så det här med beredskap. Vi trodde ju att allting hade löst sig. Och vi behövde ju inga reserver och allting, det var ju bara just in time. Där är vi ju inte nu som samhälle. Oavsett om vi pratar om energisystemet eller om någonting annat. Där är vi inte. Vi har insett någonstans, så vi måste nog kosta på oss vissa försäkringar om vi ska känna oss så trygga som vi vill känna oss. Och då vill jag lyfta som ett exempel, fjärr- och kraftvärmen. Som är det som vi har i Lund. Där är vi ett regionalt system. Vi har en terawattimme totalt i vårt system. Och vi är ihopkopplade med Öresundskraft, våra grannar i Helsingborg och Landskrona. Totalt så utgör vi ett system på tre terawattimmar. Det är ganska mycket energi. Och det systemet är ju lokalt, regionalt.
Och det biobränsle som vi får, det är egentligen svenskt. Alltså regionalt bränsle. Och sen så, samtidigt som vi hjälper sockerbruket med den förflyttningen som jag nämnde tidigare. Så finns det ett annat område. I Lund så har vi fått. Vi har två stora forskningsanläggningar. Det ena är MAX IV, heter det. Det är det svenska. Och sen har vi ESS, som är det europeiska. Och pratade man med Allan Larsson och Lars Leijonborg. De två berättade för mig. De var ju två huvudförhandlare. Då sa de att en av huvudanläggningarna till att vi kunde få det hem till Sverige och att det landade i Lund. Det var vad vi kunde erbjuda i energilösning. Så i de anläggningarna så kommer det alstras energiprocesserna när man har forskat. Som normalt sett måste slängas ut i luften, alltså i atmosfären. Som är egentligen sex till åtta, nio gånger mer än vad hela nya området behöver för att värmas upp. Och det som det här lokala regionala energisystemet som vi har utvecklat. Det möjliggör, istället för att släppa ut det i atmosfären. Så tar vi in det i vårt system och använder det för att värma upp både Lund, Eslöv, Lomma och Helsingborg. Det är ett sånt exempel på regionalt stabilt cirkulärt system.

Ulrika: Och då är det väl dags för dig, Per, att ställa de här kniviga frågorna till vår gäst.

Per: Vi har tre kniviga frågor vi ställer till alla våra gäster. Man kanske tycker de är roligare om man är den här energinörden du nämnde senast här. Men det första är så här, vilket är ditt favoritenergislag?

Sezgin: Vad tror ni jag kommer svara på det med tanke på vad jag sa om politikerna tidigare?

Ulrika: Ja, vi ska säga att alla behövs. Decentraliserad.

Per: Jag kan också säga att energi som inte används är också ett problem.

Sezgin: Det är faktiskt ett väldigt bra svar. Den energi som inte används är det bästa energislaget. Och så jobbar vi också. Och så jobbar vår bransch. Men jag skulle ändå gå tillbaka till det jag sa. Det bästa energislaget, det är egentligen ett energisystem. Robust energisystem som får de olika energislagen som är rätt för just regionen eller rätt utifrån förutsättningarna och länkar ihop dem och skapar ett stabilt system. Det som vi ibland, när vi blickar bakåt, längtar efter. Men sen, jag kan ändå, bara för att vara lite mer medgörlig, så kan jag ändå säga att utifrån min vardag, just det här med kraftvärmen och fjärrvärmen. Fjärrvärmen är ett unikt system som vi har i Sverige. Det är väldigt väl utbyggt i Sverige. Det är nästan fossilfritt, hela fjärrvärmebranschen. Och utgör 50% av hela värmemarknaden. Den skulle jag väl ändå, kanske i dessa tider, vilja lyfta. Låt oss inte glömma bort att vi har ett bra grundläggande system som vi har byggt upp. Som är viktig och stabil för svensk uppvärmning.

Per: Energisystemet, finns det något land där du tycker att Sverige kan lära sig?

Sezgin: Jag tror att det finns. Man kan nog titta på många länder. Vi är ju välutvecklat, både som land och som energisystem. Men ibland kanske man får titta på Indien också. Bara för att vi har kommit långt, så betyder det inte att de har tänkt någonting nytt. Och som vi kan lära oss av. Men jag skulle nog säga att vi ska titta på alla länder. Och vi ska inte tänka att vi som är i väst är de som kan bäst. Utan ibland så tror jag att de utmaningar som vi har, kräver också nytänkande. Och då kan de dyka upp i ett land som kanske inte har kommit lika långt som vi i väst. Men som vi kan lära oss av. Så jag skulle säga, var ödmjuk och titta på alla för att utmaningen är global. Och lösningarna finns i många andra länder.

Per: Och sist då, vad får dig att känna dig energisk?

Sezgin: Jag tror det är lite enkelt att svara på det för mig just nu. Det har ju varit mycket skolavslutningar. Vi har haft sommarjobbare som har kommit. Så vi på Kraftringen jobbar mycket med nya generationer. Oavsett om de vill välja energibranschen. Jag ser det i mina egna döttrar också. När jag kan inspirera och visa för yngre flickor och pojkar vilka möjligheter det finns. Men också hur mycket viktigt arbete som finns inom vår bransch att göra. Det ger mig energi. Och det upplevde jag förra veckan när våra tio sommarjobbare började och jag träffade dem. Då fick jag uppleva den energin lite extra mycket. Härligt.

Ulrika: Härligt.

Per: Bra.

Sezgin: Tack så mycket.

Ulrika: Tack så mycket. Ni har lyssnat på Futurapodden. En podd som Stella Futura står bakom. Vi tror på kunskap och delar den med varandra. Därför har vi skapat denna podd. Hör gärna av er till oss med idéer på teman eller gäster. Vi finns på www.stellafutura.com och på LinkedIn. Tack så mycket.

Sezgin: Tack så mycket.